Vi har många diskutioner, och många skratt och många tårar........och båda behövs.........
Mamma stannar så länge vi behöver henne, då jag mår lite bättre, så åker hon kanske hem några veckor, och kommer sen igen,
Så när hon kommer att åka hem är inte bestämt ännu!..........
Vi vet inte hur vi ska klara oss utan henne???????
Vi har även börjat förbereda en del för hur, vi behöver ha det, och jag ska inte köra bilen längre när jag ska ha behandling.
Så är mamma här, så kör hon, annars har vi andra lösningar.....
Så bra att din mamma kan stanna! Så hemskt tråkigt att du har ont och att morfin inte hjälper. Hoppas och tror att det finns någon annan smärtlindring - det måste du ju få.
SvaraRaderaJag väljer att hoppas på cytostatikan tills jag blir överbevisad. Den 21:a får vi veta.
Kramar!
Hej min vän, tråkigt att du mår så dåligt och för mycket smärtstillande hjälpte nog bara att du kunde sova. Snällt av din mamma att hon stannar så länge du behöver henne, det hjälper dig och Martin mycket, när han jobbar vet han att någon är hos dig, känns lite tryggare. Susanne ta väl hand om dig och vi hoppas på ett under, hälsa Anita och Martin din, varma kramar till dig min vän. Agi
SvaraRaderaVad skönt att Rutan Anita kan stanna. Känns nog lugnast för både henne och Martin, och du slipper ju vara ensam. Inte illa med privatchaufför dessutom!
SvaraRaderaJag vägrar ge upp hoppet om att du ska bli bättre/frisk!! Har sett Gud göra så många under när människor har varit helt uträknade och läkarna har kopplat bort apparater och personen fortsätter andas utan respirator. En familj fick tre gånger beskedet att det var slutet för deras son men han blev fri från cancern o är gift o har jobb o barn idag. Gud kan när läkarna inte kan komma längre! Jag vet - jag har sett!
Skickar många styrkekramar till er!